Matt och frustrerad

Tjena!

Idag är det söndag och då är det som vanligt stranden som gäller.

Igår var jag, Malin, Luzia och Linnéa i Kasoa och shoppa på marknaden och gick på internetcafé.
Problemet var bara att när vi tillsist hittat ett café som var öppet så försvann strömmen innan alla var klara. Så då fick vi snällt vänta i kanske trekvart på att den skulle komma tillbaka.
Tur vi hade den snälla Abraham, som jobba där, att underhålla oss med.

Dom senaste två dagarna har jag känt mig så förbaskat trött och matt. Jag vet inte varför. Kanske för att jag sovit för lite sen jag kom hit pga att en av mina rumskompisar krånglar en aning mycket, inte hennes fel, hon bara är sån.
Kanske för att det varit så djävulskt varmt i fyra-fem dagar nu. Till och med för varmt för mig! :O
Eller kanske för att maten här är ganska enformig och består mest av tomatsås och ris/yam/nudlar.
Eller så är det en salig blandning av allt. Frustrerande är det och jag hoppas det går över snart.
Allt blir ju så mycket roligare när man känner sig pigg.

Hon som slog JoeJoe skulle få sparken. Men än är hon kvar. Tills dom hittar någon bättre. Hon är fan i mig inte schysst mot ungarna. Dom stora får jobba halvt ihjäl sig medan hon mest inte gör någonting förutom sitter och skriker på dom.
I fredags fyllde Jasmine år och vi hade kalas med alla barnen. Men några av dom större blev ivägskickade, iaf en under hot, för att hämta vatten och laga mat.
Jag gick och hjälpte två grabbar hämta vatten och dom var jätteledsna.
Bara arbetade på som galningar och sa inte ett ord till mig just då.
Och då vart jag jätteledsen.

Känner mig så maktlös. Fast helt maktlös är jag inte. Mina klagomål kan påverka. Problemet är bara att jag inte vill skvallra på ungarna. Att dom berättar eller klagar för oss verkar vara förbjudet och dom vill INTE att vi säger nått till dom som jobbar på barnhemmet.
Måste göra det på ett bra sätt utan att blanda in det dom här sagt.

Jaja. Ha en fin söndag allihopa!
Puss och kram.

När blev jag så hemsk

Ibland känner man sig bara så otillräcklig.
Jag borde vara starkare, bättre och skydda dom mer.
Igår blev det bara så fel. Jag handlade fel. En pojke gjorde nått hemskt och jag borde ha skyddat honom.
Men jag var så ledsen. Så förvirrad, rädd och frustrerad. Så då for han illa och det känns som om det var mitt fel. Jag borde ha skyddat honom. Istället känns det som om jag serverade honom på ett fat.

Jag var ju ensam volontär här igår för dom andra var på stranden.
Joe Joe skadade en get med typ ett järnrör. Det är inte första gången heller.
Geten kunde inte stödja sig på sitt ena framben och låg och såg så rädd ut när några av grabbarna kom och berätta och visa.
Jag hade varit så nära. Bara 30 meter därifrån när han gjorde det.
Sen stod han bara där. En bit bort helt stilla och jag rusa fram till han och grabba tag i honom och fråga varför i hela världen han gjort så. Han var helt tom. Sa inget, gick inte att få kontakt med.
Jag blev så himla ledsen. Jag vart så ledsen och jag sa det till honom och jag kunde se hur rädd han va. Han visste vad som vänta.
Men varför gjorde han det?! Varför gör han om det hela tiden?
Han visar ofta lite "psykopat tendenser".
Får man säga så?!
Jag älskar ungen, han är otroligt smart och rolig men han är också så väldigt kall. Och det skrämmer mig.

Maevis ropade på honom uppe från barnhemmet och jag tog hans arm och gick upp med honom till henne.
Någon av grabbarna hade berättat.
Hon tittade på mig med medlidande, sa något, tog tag i Joe Joe och drog med honom ner till getterna. Jag följde tätt efter.
Grabbarna visade geten som mest låg omkring och haltade när den sprang och berättade för henne på deras språk.
Sen berätta dom för mig om tidigare gånger han skadat getterna.
Medan jag titta på geten och prata med dom så gick Maevis iväg med Joe Joe. Jag såg det. Jag visste vad hon skulle göra och jag såg henne till och med slå honom med handflatan i bakhuvudet lite lätt innan dom försvann ut ur gethuset.
Men jag stanna kvar och lyssna i kanske två-tre minuter innan jag kom på att jag måste se vad som händer.

Varför gick jag inte efter när jag visste vad som väntade honom?!
Dom kommer slå barnen oavsett om jag vill det eller inte och det kändes som att om jag inte kan skydda dom från att bli slagna för småsaker så borde jag väl inte heller skydda dom från såhär allvarliga saker...
Vi är ju inte alltid där. Vi kan inte skydda alla ungar hela tiden.

Jag ville han skulle förstå hur allvarligt det var. Även fast jag vet att det inte löser något. Att dom vuxna tar ut sin ilska på barnen som tar ut sin ilska på varandra eller djuren. Det blir bara värre.

När jag kom upp till barnhemmet hörde jag mycket gråt och skrik.
I matrummet stod fem tjejer på knä på rad och gned sina handflator och grät.
Belinda hade straffat dom för att dom tagit något från hennes bord. Hon sa dom var tjuvar.
Hon hade alltså slagit dom med en pinne i händerna.
Jag fråga hur länge dom måste stå sådär och hon sa fem minuter.
Så jag stod där bredvid dom i några minuter tills Belinda sa att dom fick gå.
Då gick jag och leta rätt på Joe Joe som stod helt paralyserad på baksidan och grät tyst och stilla.
Jag satte mig bredvid honom och försökte prata med honom.
Då såg jag att han var röd och svullen och till och med blödde lite lite i nacken.
När jag la min hand på hans lilla lilla rygg så kände jag svullnaderna från piskrappen.

Accra mall

Igår var underbar!
Jag, Lucia, Malin, Linnéa och Jasmine åkte med Kwame, Solomon, Deborah, Eddy och Gideon till Accra och Accra mall.
Vi började vid åtta och fick ta fyra olika trotro's för att komma fram (vi åkte lite fel).
Vi hade alla ett barn att se efter och betala för och jag hade Edmond som redan från början grabba tag i min hand och såg till att alltid hålla koll på mig och vara nära. Älskade älskade unge!
När vi kom in i Accra mall så var det som att gå in i en annan värld. Redan vid dörrarna slogs vi av luftkonditionering och fräsch doft.
Sen var vi inne där i det jättestora shoppingcentret med ungarna som dagen till ära hade sina finaste kläder på sig. Att se dom där bland inredningsbutiker och elektronikaffärer kändes stort. Och definitivt för dom med. Bara på vägen dit hade dom suttit och tittat som tokar ut genom fönstren. Jag tror inte det går att förklara. Dessa ungar som måste pumpa vatten varje dag för att kunna ta sitt bad över en hink. Som för det mesta springer runt barfota i ofta trasiga och smutsiga kläder och pissar lite varstans hade vi nu tagit med till denna västerländska värld. Dom fick gå på toaletter som gick att spola och använda toalettpapper som man fick spola ner och sen tvätta händerna med tvål och rinnande vatten. Det kändes lyx för oss som bara varit här ett litet tag. Dom har ju inte ens toapapper på barnhemmet.

Vi gick till bion, betalade, köpte läsk och popcorn och gick in och satte oss i en jättestor biosalong där det bara var vi tio och två andra.
Vi kollade på Monsters ink. University ( som jag redan sett på planet hit ).
Edmond tyckte det var jättehäftigt med den stora skärmen. Men sen tyckte han nog filmen var lite läskig i början så vi höll hand ett tag och jag förklarade lite och skrattade när det var roligt så blev han mer avslappnad och skrattade sen mest av alla när det var tokigt.
Dom hade lite svårt att sitta still och Kwame blev orolig och ville vi skulle åka hem för han trodde det var mörkt ute bara för det var mörkt i salen. Men annars gillade dom det verkligen.

Efter bion gick vi och åt. Dom fick själva bestämma vad dom ville ha att äta och dricka. Dom bjöd varandra och Edmond åt allt som dom andra inte orka. Han blev aldrig mätt. Vi var lite rädda att han skulle spy på vägen hem sen. ;) Men det gjorde han inte som tur är.
På hemvägen behövde vi bara ta två stycken trotro's och var hemma vid halv sex.

Sen på kvällen när jag skulle säga godnatt till barnen så fick stackars Gideon en hostattack. Han bara hosta och hosta och kunde inte sluta. Han fick panik och jag kunde inte göra annat än att försöka lugna honom.
Med hjälp av Belinda fick vi honom lugn och när jag gick höll han på att somna.

Idag känner jag mig aningen förkyld och ska därför ta det lugnt. Dom andra volontärerna ska till stranden.

Ha det bra!

Liten update

Tjena!

Lördag idag men jag vaknar halv sex som vanligt.
Idag ska jag och dom andra volontärerna ta med oss fem av dom stora ungarna och åka till Accra och gå på bio. Det blir nog superkul. Dom flesta ungarna har aldrig ens varit utanför Senya.

Igår var det full rulle. Jag pumpade och bar vatten, bar mat till getterna, var till marknaden med tre ungar och Jasmine mm.

Ha en bra dag gott folk!

Nya barn och ny volontär

God dag!

Idag är det tio veckor kvar tills jag åker hem. Det känns både väldigt långt och väldigt kort.
Tiden här går långsammare än hemma eftersom tempot är lugnare.

För en vecka sen vart jag ju så otroligt sjuk i malaria men nu är jag helt återställd. Igår var första dagen som jag kände mig som mig själv igen sen jag vart sjuk och det känns otroligt bra.

Just nu sitter jag i mitt rum, som jag numera delar med både Jasmine och den nya volontären Malin, och ska strax gå för att äta lunch.
Malin är också svensk och från Stockholm. En riktigt trevlig tjej!

Vaknade vid halv sex och gick upp och hjälpte till med vattenhämtning och annat.
Sen har vi tvättat barnens kläder medan barnen har skola till klockan två och sen ska vi till stranden är det tänkt.
Sist vi skulle dit så blev det fotbollsmatch mot ett annat barnhem. Vi vann! ;)

Igår tvättade jag för första gången sen jag kom hit. Så det var en del men det var ganska mysigt för jag tog med mobilen och mina högtalare ut så jag kunde lyssna på musik.
Så jag satt där och sjöng till musiken och tvätta i skuggan.

Efter lunch åkte jag, Malin och Jasmine till Kasoa för att handla lite grejer och sitta på internetcafe en stund.

I förrgår kom det två nya barn. Två 6åriga tvillingtjejer. Det var meningen att deras 3månaders lillasyster också skulle komma men hon hade blivit sjuk. Så hon ska antagligen komma hit om en till två veckor när hon är bättre.

Tack för mig! Puss och kram.

Här händer det grejer

Försökte lägga upp det här inlägget hela kvällen igår. Gick inge bra. Låt oss försöka igen..

God kväll folket!

Idag har jag varit på stranden med Linnéa och Luzia.
Är fortfarande rätt svag och har rätt ont i magen men det var skönt att komma ut och få bada och slappa lite. Men vägen dit och hem var rätt smärtsam för min mage.

Igår mådde jag jäkligt dåligt på förmiddagen för jag var så trött på att ligga sjuk och hade rätt mycket ångest.
Det var strömavbrott och min mobil var nästan död så jag kunde inte prata eller chatta med någon.
Höll på att bli galen tills jag efter lunch gick till ungarna och umgicks med dom trots tröttheten. Det hjälpte rejält och jag, Jasmine och två ungar tog till och med en liten tur till stan.
Sen på kvällen när vi lagt oss började Jasmine spy som en galning så vid tio åkte hon, jag och Diana till sjukhuset och så var det hennes tur att få dropp.
Jasmine trodde det kunde bero på hennes malariapiller som hon tog för första gången på länge igår och som man kan spy av som bivärkning men hon fick malariamedicin med sig för sjuksystern sa att det är den vanligaste sjukdomen här. Imorgon ska hon till labbet och testa om det är malaria eller ej.

Sååå det har varit ganska mycket sjukdom och spyende här på sista tiden.

Ha det bra!

Malaria ftw

Jag har malaria.
Såklart! :P
Så nu blir det till att ta det lugnt och jobba på att försöka äta. Fast fy vad illa jag mår. Vill aldrig äta nått igen känns det som. Tills min kära mamma sa knäckebröd. Så nu är det enda jag skulle kunna tänka mig att äta något som man typ inte kan få tag på på denna kontinent. Topp!

När jag var och tog blodprov så träffade vi (jag och Jasmine) en väldigt trevlig och charmig labteckniker som heter Michigan som lät oss titta på mitt blod i mikroskop och sedan på skoj tog reda på våra blodgrupper. Jag har tydligen 0 negativ och det är väldigt ovanligt här i Afrika. Jasmine har A positiv.
Mitt blodprov visade i alla fall på parasiten malaria och så hade jag för lågt blodvärde. Men ingen feber varken idag eller igår.
Nu ligger jag här och är så sjukt uttråkad, illamående och trött. Har fått nå vätskeersättningspullver som jag ska dricka hela tiden. Och det gör jag gärna. Är sjukt törstig men kan inte dricka mer än en klunk i taget.

Tack för mig!
Puss och kram

Inte så rolig dag

Sååå..
Igår var fan i mig ganska jobbig!
Började dagen med att som vanligt gå upp och hjälpa grabbarna med att pumpa vatten. Nog för att det alltid är rätt tungt och jobbigt men igår kändes det extra drygt.
Jag vart snurrig och illamående och började få ont i magen.
Kunde knappt äta något till frukost och allt jag åt och drack gick rakt igenom mig. Så mestadels av dagen låg jag i sängen och mådde illa och kände mig bara svagare och mattare. Även till lunch hade jag svårt att äta. Nää, inte svårt utan plågsamt. Var så vidrigt men jag tvinga i mig lite. Drack vatten med resorb i två gånger under dagen.
När det var dags för middag kändes tanken på mat så hemsk att jag vart tvungen att springa och spy.
Var helt tom i magen men försökte dricka vatten och te. Jasmine kom in med lite sallad och jag kämpade på i kanske en timma att få i mig lite men sen kom allt våldsamt upp igen.
Då ringde vår husmor Diana till Grace (föreståndarinnan) som ringde doktorn och skickade hit en taxi. Så jag och Jasmine åkte strax före åtta till Senyas lokala klinik tillsammans med Grace som vi plockade upp på vägen.
Väl där gav dom mig lite vatten som jag fick springa ut och spy upp.
Var så svag och hade så ont men jag måste säga att det var kul att få se kliniken. Först såg det ut dom ett stort garage inrett med massa träbänkar och sjukhusprylar. Fick först träffa en syster sen gå genom en gång till ett litet rum till en liten, äldre läkare dom mest var tyst och tittade skeptiskt på mig. Sen gick vi tillbaka till systern som gav mig smärtstillande i rumpan och sedan två sorters dropp medan jag låg på en säng bakom ett skynke bredvid några andra sängar varav två av dom var blodiga. :S
Det var överhuvudtaget jäkligt smutsigt och så men sköterskan var duktig och trevlig och fast jag mådde piss så var det så skönt att vara där och känna sig omhändertagen.
Först fick jag nå dropp för att magen skulle lugna ner sig sen fick jag en mot uttorkning. Vi var där i kanske två till tre timmar och jag vågade inte dricka nå mer vatten medan jag låg där.
Systern sa att jag skulle må bättre efter droppen och känna mig hungrig men när vi åkte mådde jag precis lika illa som innan och var rädd att jag skulle spy i bilen tillbaka. Men jag hade verkligen inge kvar i magen så som tur är så gjorde jag inte det.
Mår bättre idag. Har lite ont i magen men mår inte lika illa. Jag ska tillbaka idag och ta lite blodprover. Dom snacka om malaria men jag har ju för tusan varit mycke mer noga än sist med nät och myggsprayer. Och dom enda myggbett jag fått fick jag för endast tre dagar sen. Så snabbt kan det väl inte gå?! Men å andra sidan så har jag ju inte ätit eller druckit nå konstigt heller så jag vet inte vad det kan vara. Vanlig magsjuka är det inte heller för det känns annorlunda plus att ingen annan av alla ungarna, volontärerna och husmödrarna har några liknande symtom.

Jaja, vi får väl se.
Ha det bra folket!

Geten jag kallar Lucy

Godmorgon!

Igår var först ganska jobbig för vi har det ganska svårt med husmödrarna och kommunikation. Ofta känns det som att dom inte bryr sig så mycket om barnen och låter dom äldre göra deras jobb så som hämta vatten osv.
Det är väldigt frustrerade ibland.
I alla fall var jag rätt trött och på dåligt humör fram tills efter lunch då Abeiku kom och tog med mig och Jasmine till sin skola. Abeiku träffade jag för två år sen och vi har haft lite kontakt via facebook. Han har en skola för fattiga barn där han hjälper dom att få utbildning men också på andra sätt om det behövs. Han är väldigt seriös och verkar verkligen bry sig om alla tvåhundra barnen i hans skola. Han själv fick ett stipendium när han var yngre så kunde studera på University of Ghana och han kände att han ville ge tillbaka. Min mamma sponsrar en tjej där som heter Grace så hon skulle kunna få gå i skolan istället för att följa med sin mamma och arbeta.
Det var väldigt kul att äntligen få träffa henne, denna blyga trettonåring och ge henne presenter som mamma skickat med. Jag tror också Jasmin tyckte det var väldigt kul att träffa lite andra och få se skolan som bestod av en meter höga väggar och ett tak. Fyra klassrum var det nu fulla med ungar.
Där träffade jag också Conrad som är son till Agnes som jobbade på barnhemmet för två år sen. Han jobbar där som lärare sen en månad tillbaka åt dom små barnen.
Abeiku berättade också att han nu sökte en fadder till en tioårig föräldralös ( fast hans pappa hade övergett honom) pojke utan namn. Han hade seriöst inge namn så Abeiku gav honom sitt. Abinezer Okai. Så är det någon som känner för att hjälpa denna grabb så hör av er! Jag slänger upp en bild på han.

Sen när vi kom tillbaka hit hade jag en fin stund med med både volontärer och framför allt ungarna då jag hjälpte dom pumpa vatten och jag och en liten kille tog hand om en get som var dålig (men dom kommer antagligen slakta henne). Geten var väldigt mager och trött så vi stoppade in massa löv i munnen på henne som hon tugga i sig. Ibland fick hon kraft och gick och beta själv.
Sen bar jag två hinkar med vatten in till oss på huvudet. En i taget alltså. ;)

Idag ska vi ta barnen till stranden efter skolan! :D

Puss och kram på er!

Häxerier

Hej!

Nu i början har jag mest försökt att observera och lära mig hur allt är och går till. Jag pratar med dom andra volontärerna och husmödrarna för att få en så klar bild som möjligt.
Det är mycket jag inte förstår än och även om mycket har förbättrats på barnhemmet så trodde jag att det skulle vara bättre än det är.
En del saker har också försämrats som tex. toaletterna. Dom är jätte snuskiga och barnen har inge papper att torka sig med. Toaletterna ligger också en bit från barnhemmet och när det är mörkt vågar dom inte gå dit. Det finns lampor som husmödrarna ska sätta ut på kvällen men det görs tydligen aldrig längre.
Om något av barnen kissar i sängen får dom sova på golvet.
Och idag flyttade en tjej som heter Amma. Hennes mormor/farmor hämtade henne men hennes syskon är kvar..
Hon var tydligen borta i ca två veckor för ett tag sen för att dom trodde hon höll på med häxeri. En fyraårig liten tjej. Hon hade tydligen gjort en annan liten tjej här på barnhemmet som heter Nancy jättesjuk. Doktorn hade inte hittat något fel på henne så då hade en präst kommit och bett över henne och sen efter några timmar var hon bra. I alla fall så hade Ammas familj tagit hem henne för att göra någon form av "exorsim" på henne. Volontärerna hade fått tjata och åkt dit och nästan dra henne tillbaka hit. Men nu har hon fått åka härifrån igen för hon ville hem och hon var tydligen elak mot dom andra barnen. Så himla sjukt och konstigt.
Jag gilla verkligen Amma. Hon är otroligt intelligent och envis och ville jämt vara nära och i famnen.
Jag ska försöka reda i det där lite mer.

Hej så länge!

Sola och bada

God kväll!

Idag har jag inte varit sådär jätte mycket på barnhemmet, utan mest tagit det lugnt med dom andra volontärerna.
Efter lunch gick jag och två av dom till stranden en ca 4 km bort. Så då fick jag bada! Det var riktigt skönt och det var en underbar strand vi gick till.
Men sen gick jag tillbaka före de andra för jag ville inte ta ut mig i värmen nu i början innan jag blivit van. För idag har det varit jättevarmt och soligt.

Jag delar sen igår rum med en tysk tjej som heter Jasmine. Hon är väldigt gullig och seriös. Och hon är vegan! :D
Imorgon drar rutinerna i gång och det ser jag fram emot.

Puss och godnatt!

Dags för bröllop

God morgon!

Jag liggeri min säng, under mitt nät och lyssnar på regnet som störtar ner här ute.

Igår pratade jag en del med en av tjejerna som jobbar på barnhemmet. Porchia 20 år.
Hon undrade varför jag inte var gift ( jag är ju ändå hela 25år gammal) och vad jag väntade på.
Jag försökte förklara att det inte är på samma sätt i Sverige och att jag nog aldrig kommer gifta mig. Men jag tror inte hon lyssnade. På nått vänster så har hon i alla fall bestämt sig att hon ska hitta en Ghanansk man åt mig efter att jag sagt att jag inte bryr mig om var han kommer ifrån. Haha!

Ha det fint!

Äntligen tillbaka

Hallå folket!

Nu är jag i Senya på barnhemmet. Jag kom hit igår. Första natten sov jag i Accra.
Resan gick bra trots att jag inte sovit något natten innan. Jag vart så stressad för att jag inte skulle kunna sova så jag då kunde jag inte sova. XD
Men som sagt det gick bra. :)
Mycket har förändrats på barnhemmet. Det har ju flyttat och det är många nya barn. Men det är också många kvar sen jag var här sist och nästan alla kommer ihåg mig. Helt sjukt! Dom kommer ihåg detaljer om mig och sånger och ramsor jag använde.
Det är så underbart att vara här. Jag har saknat det så!
Det är tre andra volontärer här men dom har åkt iväg för helgen så jag är själv. Dom frågade om jag ville följa med men jag ville ju såklart stanna här med ungarna.

Tills nästa gång!

Puss puss puss

Mellan det kalla och det varma

Ghaaaa!

Den hemska, kalla, råa höstluften har trängt sig in i min lägenhet!
Det känns så kallt, grått och ensamt att jag vill krypa in under täcket och bara gråta.

I lördags hade jag avskedsfest. Kramade Cattis och Mattias hejdå.
Sen igår följde jag Sanna till tåget och kramade henne hejdå.
Sen var jag hem till Erik och gav honom födelsedagspresenter som jag inte kommer kunna ge honom på fredag och sen kramade jag honom hejdå.
I eftermiddag åker jag och Sammy till Öja och då ska jag först krama Mimmi hejdå.

Just nu hatar jag det! Jag hatar den här tiden mellan hejdå-kramar och hej-älskade-ungar-kramar. För just nu har jag inget.

På tisdag ska jag krama katterna, mormor och morfar hejdå sen åker jag och Annika till Stockholm och sover över hos en släkting. Sen ska jag krama Annika hejdå på Arlanda på onsdagsmorgon. Sen på onsdagskväll klockan tio här hemma och klockan åtta i Ghana är jag framme (förhoppningsvis). Men jag kommer antagligen inte få krama barnen fören på torsdag för om vi inte sover över i Accra så kommer vi inte komma fram till Senya Beraku fören vid kanske elva på kvällen (ett här hemma).

Så just nu önskar jag att jag kunde hoppa fram tre dygn. För då skulle jag vara i ett varmt Ghana med en massa underbara ungar och livet skulle vara toppen istället för tomt och ångestladdat som nu.

We might as well

Hejsan!

Jag har haft fullt upp sen sist.

I fredags åkte jag till Linköping med katthemmets föreståndare och vår ordförande för att gå på utbildningsdagarna som djurhemsföreningen anordnande. Det var jätte kul och lärorikt och vi träffa massa annat djurhemsfolk. Vi fick god mat och bo på fint hotell.

Sen har jag varit runt en massa till folk och försökt knyta ihop allt innan jag åker på onsdag.

Ikväll var jag dum nog att börja rota i en massa gamla "elaka" papper från min ungdom. Just nu känner jag mig jätte trött och trasig.
Men det ska nog gå över.

Puss

Hopp

Världen mer fredlig än någonsin

Porrigt i sovrummet

Hej hej hej.

Idag tog jag det jäkligt lugnt på förmiddagen. Det var bara jag och Sammy och vi låg uppkrupna i soffan och kollade på Doctor Who.
Ja, jag ringde veterinären också för en katt på katthemmet som ska kastreras. Lovade att fixa det.

Sen var jag på terapi, sedan träffade jag Erik ochefter det gick jag och hämtade ut malariapiller för 784 kr. Sju paket. Och ett till lär jag hämta ut fast apoteket hade bara sju kvar.
Sen åkte jag, Mimmi och Mimmis kompis Sofie upp till Rusta och köpte massa nödvändigheter. Eller det gjorde då jag i alla fall.
Grejer som jag kommer behöva i Ghana så som schampo, balsam, våtservetter mm. Och en resväska.
Sen köpte jag också ett nytt överdrag till min lampa i sovrummet. Ett rött! Så nu lyser det porrigt där inne. :P
Men jag älskar det!

Nu har Mimmi och jag precis ätit och ska nu kolla på lite mera Doctor Who.
Ha det bra!

Lampan tänd

och släckt

Väskan

Hålet Kajsa lämnat efter sig

Hej!

Fy fan vilken ångest jag har.
Det är inte många kvällar jag är själv längre och idag var en dålig dag att vara det känner jag.
Var och lämnade Kajsa hos sin nya familj idag innan mitt kvällspass på katthemmet.
Mimmi sover borta så när jag kom hem var det bara Sammy där och han sprang direkt ut i trappuppgången sådär som han gör ibland när han är grinig.
Jag stängde dörren och stod sedan helt själv i lägenheten. Så tomt, så tyst.
Så fort jag öppnade dörren igen efter kanske en minut sprang Sammy in igen men det var ändå för tomt. Det ÄR för tomt.
Känner en otrolig saknad efter Kajsa och Sally och Stacy med.
Började till och med grina lite.

Men det gick bra att lämna Kajsa. Hon var lugnare än jag väntat mig och jag tror verkligen det kommer bli bra för henne där. Fast just nu är hon säkert rädd och känner sig otrygg och det värker i hjärtat på mig.
Jag hade packat med mat som hon är van vid, en stor leksaksmus som hon fick av mig efter sin kastrering, en matskål och en filt som jag lämnade hos henne.
Det var inte förrän jag kom hem som det kändes jobbigt för så fort jag kom till katthemmet så var det fullt upp.
Föreståndaren var där och väntade på mig och vi pratade igenom en del saker och jag hjälpte henne med lite extra uppgifter innan jag satte igång med det som man egentligen ska göra på kvällspassen. Så det var skönt att hålla sig sysselsatt.
Kom hem vid halv nio ungefär.

Nej fy.
Nu har jag huvudvärk och ska nog ta och titta på ett avsnitt Doctor Who innan jag hoppar i säng med Sammy som förhoppningsvis ska vara kelig och tröstande.

God natt!

Kämpig segdag

Hallå.

Idag har varit en jobbig dag. Den har gått alldeles för sakta och jag har inte alls varit särskilt nöjd. Jag har känt mig väldigt orolig.
Men det är okej. Så är det ibland.
Var en sväng hos Mattias i alla fall så det var trevligt.

Festen igår var kul och jag vart väldigt nöjd. Mycket fint folk.
Och det gick bra på katthemmet med. Förutom att jag blev anfallen av en stor kisse efter bara några minuter där. Har numera rivsår på hals och bröst. :P

Imorgon ska jag hälsa på Ida-Stina, Johan och Willy över dagen. Längtar verkligen!

Nu sängen! God natt!

Och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig

Hej hopp!

Idag blir det kalas i lägenheten. Fast jag missar början för jag har ett kvällspass på katthemmet.
Men det gör inte så mycket. Är bara rätt trött efter att jag och Mimmi L var på krogen igår och jag käkar starka värktabletter för min mensvärk. Så är rätt luddig i huvudet.
Men det blir nog bra. :)

Igår kom Hilda på besök och Kajsas blivande matte och husse. Kajsa flyttar på tisdag. Jag ska åka dit med henne då. Känns både bra och dåligt. Kul och sorgligt. Lilla Kajsa.
Sen bytte Hildorna av varandra och mina halvbrorsors halvsyster Hilda kom och spela kort, fia med knuff och åt med mig och Mimmi. Sen följde jag henne halva vägen hem där vår gemensamma halvbror Manne kom och bytte av mig.
Sen mötte jag upp Mimmi på Pitchers. Träffade också Mattias där en sväng.

Just nu sitter jag och lyssnar på Håkan Hellström och väntar på att en värktablett ska kicka in ordentligt. ;)

Ha det bra!

Kajsa leker

Spela kort

Lycklig månögd Mimmi L

Lycklig hemkommen Isabel

Sammy

Kajsa

Soffmys

300 inlägg

Mitt trehundrade inlägg på den här bloggen!

Gilla aldrig läget

Idag har varit lång och seg.
Det blev inte riktigt som planerat men vissa saker kan man inte styra över så det är bara att gilla läget.
Fast jag hatar det uttrycket, "gilla läget". Usch! Slå mig om jag någonsin använder det igen. Det är bland det fulaste som finns.

Nä, ska inte skriva så mycket mer. Sitter och lyssnar på musik och sjunger. Alldeles ensam är jag. Känns väldigt tomt.

Puss

Mitt allra sköraste hjärta

Gooooood kväll folket!

Jag kan inte sova.
Kan bero på att jag sov så mycket och länge inatt. Eller för att jag öppnade mitt rädda lilla hjärta för Mimmi om något som är det allra känsligaste för mig. Det allra sårbaraste. Det gick bra. Kändes bra men läskigt.
Älskar den flickan måste jag säga!

Kajsa är bokad!
En par var här idag för att kika på henne och dom gilla henne. Dom verkade väldigt fina och jag tror dom kommer vara jätte bra för henne. Men oooo så jobbigt ändå. För mig alltså. Älskar ju Kajsa precis som Sammy, Stacy och Sally och nu ska hon säljas. :( Om jag ändå bodde större och hade bättre ekonomi..
Men men, dom verkade väldigt seriösa och bra. Vana vid skygga katter.
Dom kommer tillbaka på fredag och sen ska jag antagligen åka dit med henne i början av nästa vecka.
Om dom inte ändrar sig vill säga... Så håll tummarna nu för att dom INTE gör det!

Om tre veckor är jag i Ghana. Kan ni tänka er? Längtar så innerligt men är samtidigt rätt rädd. Inte för att åka dit utan för att lämna allt här.
Tänk om alla trivs bättre utan mig och till och med tycker det är skönt.
Jag önska lite att jag kunde pausa tiden här hemma medan jag får min efterlängtade tid hos ungarna i Senya Beraku.
Uuuuh. Det är en riktig känslosam dag idag. Jag känner mig som världens osäkraste lilla flicka. Fy för det!

Matlagning och fotande

Sömnansvarig

Heeeey!

Jag är seeeg.
Jag har legat mellan Mimmi och Erik i sängen inatt och mysigt som det var så var det lite svårt att sova. Oroa mig hela tiden för att jag tog för mycket plats och att dom inte låg skönt osv. :P
Jag känner alltid ett sånt stort ansvar för att dom bredvid mig ska kunna sova.
Men det var mysigt, den enda som fattades var min lilla Sannylicious. Men henne pratade jag med i morse. Hörde nämligen av en legend igår och vart tvungen att informera henne. :P

Sen i morse efter att först Mimmi och sen Erik gått till jobbet somnade jag om tillsammans med två mysiga katter någon timma.

Ikväll ska jag vara barnvakt åt två av mina favoritungar. Fram tills dess har jag inte mycket planerat så jag ska väl bara diska och viiiiiila. :)

Hej då!

Korthårigare

Hej hej hej!

Måndag idag då.
Jag har nyss mailat till dom i Ghana för att informera om att jag bokat biljett och fått mitt visa.
Så förhoppningsvis så kommer någon och möter mig på Accra flygplats den 25e september klockan 20:00. :)

Nyklippt hår

Jag ska också strax skicka meddelande till Abeiku på facebook och berätta att jag kommer. Abeiku är en kille jag träffade i Ghana som har en skola för fattiga barn i Senya Beraku (samma stad som barnhemmet). Helt sjukt vilket fint jobb han och dom andra på den skolan gör. Ska bli kul att få hälsa på dom och se hur skolan har utvecklats. Sist hade dom bara några rangliga skjul fullproppade med ungar.

Mimmi kom hem igår. Hon hade haft det jätte bra. Vi var sen på kvällen och kolla på en lägenhet hon ska få hyra i andra hand. Den var jätte fin så den tar hon.
Sen spontan klippte jag mig igår kväll. Håret var rätt slitet så det rök en bit.Känns jätte kort nu ju. :/ Men det växer ju ut igen.

Det hörde av sig en tjej i lördags som var intresserad av Kajsa. Hon och hennes sambo ska komma på onsdag  och hälsa på. Första gången någon är intresserad av henne. Så håll nu tummarna för att dom är bra och att dom ser hur bra Kajsa är. :)

Annars tänkte jag slänga upp lite bilder jag hade på kameran från senaste tiden.

Borlänge katthems tält på Grönklitts djurexpo

Erik lagar mat

Kajsa och Sammy tar över sängen på morgonen

Hej då!

Dom långa och korta månaderna

Goddag!

Jag sitter i soffan och vilar mig lite innan det är dags för städning och glassgörande (igen haha). Smeten är redan gjord och disken diskad.

Idag kommer Mimmi hem! Hon har ju varit en vecka i Rhodos. Hon kom till Sverige igår men är hos sin pappa i Norrköping. Jag har inte träffat henne sen förra torsdagen.
Och om en stund kommer Annika på besök. Så glass kan behövas! ;)

Fatta att det är mindre än FYRA veckor tills jag åker. Om fyra veckor är jag i Ghana! :D Helt sjukt.
Längtar så jag går sönder. Men samtidigt känns det lite jobbigt och jag är rädd att missa massa här hemma. Att bli glömd. :P Det har ju varit och funkat rätt bra den senaste tiden och det känns lite tråkigt att lämna det. Fast jag tror att när jag väl är där med barnen så kommer jag inte känna så. Tre månader är en kort tid faktiskt. Och i december innan jag åker hem kommer jag nog tycka att det är en FÖR kort tid samtidigt som det kommer kännas som om jag varit där en livstid.
Haha. Flummigt.

Ha det bra!

Sällskap

Heeey!

Whats up?

Jag är heeeelt ledig idag. Inga planer eller måsten. Väldigt trevligt måste jag säga.
Eller tja, jag har några små planer som typ tvätta håret och göra glass. Men det ska jag väl klara av. ;)

Jag har haft fullt upp på senaste tiden. Eller inte så fullt upp som fullt hus. Mimmi har bott här nu i några veckor tillfälligt, men nu är hon på Rhodos en vecka. Och då har min vän Erik varit här så jag är aldrig ensam om kvällarna längre. Och det är ju då jag oftast bloggar.
Fast det är väldigt mysigt och roligt så jag klagar absolut inte!

Annars har jag varit på katthemmet en del och på Grönklitts Djurexpo med Sammy (och två till tjejer) som representanter för katthemmet och Djurens vänner Borlänge.
Jag har sjungit med Mattias och vi planerar att spela in ett par låtar.
Har en hel del inplanerat denna sista månad innan jag åker men idag och fram till måndag har jag det väldigt lugnt.
Det är inte långt kvar nu tills 25e! :D

Nä har inte så mycket mer att skriva just nu. Sa nog ta och kolla lite på en minecraft video och sedan hoppa i ett bad tror jag. :)

Simma lugnt!

Inatt dog jag

Jag drömde nog den skummaste dröm jag någonsin drömt inatt.
Jag var hemma hos min mamma och min storasyster var där.
Jag satt i soffan i tv-rummet , fast det såg annorlunda ut, och hon kom ut från det rum hon alltid har när hon är där och började härja sådär som hon ibland gör.
Hon kom med påhopp som jag ignorerade till en början men sen började hon säga elaka saker om mina katter.
Jag kände mig egentligen inte särskilt arg utan jag fick bara nog, så jag flög upp och smällde till henne hårt på höger sida över revbenen. Hon vart så paff så jag kunde knuffa in henne i rummet hon har, som egentligen är mammas, och låsa in henne med nyckeln som alltid sitter på utsidan för att inte dom andra katterna ska bryta sig in dit där hennes katt Tula, som inte kommer överens med andra katter, får vara.
Så jag låste in henne. Och stod sedan utanför och kunde på nått sätt se henne där inne sitta ihopkrupen mitt på golvet och gråta och skrika hysteriskt.
Jag tyckte lite synd om henne men kände ändå att det var rätt åt henne. Att det var på tiden som jag stod upp emot henne.
Jag gick därifån och mötte då mamma som var påväg in från trädgården. Jag berättade vad som hänt och att jag låst in min storasyster.
Mamma tackade mig för att jag berättat och gick för att "hantera" henne.

Jag gick upp på mitt rum och förstod att min storasyster skulle vara vansinnig när hon kom ut och låste därför in mig och letade efter något att försvara mig med.
Jag hittade en liten, lite halvvass träbit som jag höll hårt i min högra hand.

Plötsligt hörde jag henne komma farandes upp för trappen och hon kastade sig på dörren som gick upp med en gång. Jag stod lite bakom dörren mot garderoberna och hon hittade mig på en gång.
Det hela gick väldigt snabbt.
Hon började hugga mig i magen och armarna, som jag höll för magen för att skydda, men jag kände ingen smärta och jag var inte rädd. Jag kände mig bara full av adrenalin och en känsla av att nu händer det.
Det blev mörkt som om någon sakta skruvade på en dimmer och sedan vaknade jag.
Jag höll armarna skyddande över magen och underarmarna och buken var fyllda av en pirrande stickande känsla av adrenalin. Precis där hon hade huggit.
Den känslan var så stark. Något hade hänt med min kropp. Eller min kropp trodde det hade hänt nått där.
Ni vet den där känslan man får när man nästan kör i diket eller nästan ramlar av någonting. Så kändes det fast bara i underarmar och mage.
Men det ebbade ut ganska snabbt efter att jag vaknat och förstod att det var en dröm.
Jag var inte rädd, jag grät inte och kan inte direkt kalla det en mardröm.. Hade jag bara vänt mig om och blundat hade jag säkert somnat om, men det påverkade mig så pass mycket och jag kände att det här är viktigt. Jag ville vara säker på att jag inte skulle glömma.
Den där skumma känslan av att vara redo. Som om det här var något jag förberett mig på sen länge. Som jag alltid vetat en dag skulle hända.
Jag ville inte dö, men jag var beredd och accepterade mitt öde.

I mitt nyvakna chokade tillstånd så fick jag för mig att det här hade hänt på riktigt fast inte riktigt mig. Utan att det hade hänt mig i ett parallellt universum. Att Isabel i den världen nu hade dött. Och det var lite sorgligt men mest okej.

Jag somnade inte om efter det så nu idag efter ännu en låååång dag på katthemmet så är jag ganska så trött. Klockan var väl kanske runt 04:40 när jag vaknade.

Nu ska jag kolla på Minecraft videos och njuta av mina katter. :)

Puss!

Hej?

Hej!

Har inte mycket att säga. Just nu kretsar allt runt katter. Ville bara säga hej. Hej!