Good night sleep tight

Det regnar som satan här. Eller ja, svensk sommar.. Men är det regnperiod så är det. Väldigt drygt bara. Var planerat att vi skulle åka till stranden med ungarna idag men eftersom det envisas med att regna så får vi skjuta upp det. Kanske till imorgon men då är jag ensam volontär här eftersom dom andra ska på utflykter.

Jag ska försöka skaffa medicin till katterna tills jag kommer tillbaka hit om lite drygt tre veckor. Katternas allmäntillstånd är ändå bra förutom dom kala sårfläckarna runt nacken. Fast tjejkatten (Joy) är gravid, antagligen med sin bror (Big brother) eftersom dom är dom enda som är kvar här. Inte ens ett år gamla är dom.
Det är hårt att vara katt i Ghana.. :-/

Igår var Davie (han jobbade här sist jag var här) och hälsade på. Skitkul! Tycker så mycket om honom! :-)
Sen hjälpte jag grabbarna att hugga ner gräs med en machete på en plats där dom ska odla majs. Enligt Emmanuel var jag riktigt duktig. ^.^
Det allra mysigaste och bästa på dagen är när jag säger godnatt till dom och går runt och ger alla en godnatt kram och säger "good night, sleep tight. Don't let the bedbugs bite" och kittlar dom lite. Det älskar dom! När jag går runt och ser till att alla får en kram så blir alla sedda och en ser verkligen hur uppskattat det är. Många ber om en "one last" och får då alltså en till. Till och med dom äldre "tuffare" uppskattar det och även såklart jag! Känns bara tufft att jag inte kan vara här varje kväll och ge dom sin godnatt kram. :-/
Men jag får njuta av dom två kvällar som är kvar!
Nu är det strax lunch sen ska jag hjälpa Grace och Ebenezer med barnhemmets blogg.
Ha det så bra!

Update
Det gick inge bra att publicera inlägget jag skrev innan lunch så nu får jag försöka igen. Ville bara skriva att solen skiner nu! Fast Grace sa att vi ändå inte kan åka till stranden för sanden är tung och havet är fullt... :-P Så vi går hoppas vädret håller i sig till imorgon.

Barnhems blogg

God kväll!

Här blev det precis strömavbrott. Min rumskompis Rosalie höll just på att fläta mitt hår så nu håller hon på och hänger upp ficklampor.

Idag har jag varit med Gideon till Dorcas butik och hälsat på henne. Sen gick jag och Gideon en runda i stan och köpte mango och nötter innan vi gick hem.
Har umgåtts otroligt mycket med ungarna och njutit varenda sekund. Sen har jag hjälpt Ebenezer att starta en blogg för barnhemmet och vi har lagt upp ett första inlägg. Väldigt kul! Kolla in den.

Tiden bara rinner iväg och denna vecka är alldeles för kort men jag njuter verkligen som aldrig för!

Puss

Tillbaka

Nu är jag här. Nu är jag äntligen tillbaka. Fem månader har gått sen jag lämnade Ghana.
Jag är så glad att vara tillbaka. Allt känns så fantastiskt bra. Det är otroligt varmt och fuktigt men jag älskar det! Och barnen, dessa underbara barn som kastade sig över mig när jag kom och som jag har så svårt att släppa taget om, gud vad jag saknat dom och gud vad jag njuter av att ha dom nära.
Jag känner mig otroligt stressad över att jag bara har tills på söndag med dom. Hur ska jag hinna?
Men jag länktar också tills jag får träffa mina klasskamrater och få åka runt och se alla Fair trade producenter.
Sen kommer jag tillbaka till Senya och har mina sista dagar här och kan säga hejdå ordentligt till ungarna innan jag åker.
Mycket är detsamma men mycket har ändrats. Helt ny personal både på barnhemmet och i volontärhuset. Dom verkar jättebra men det krossar mitt hjärta att ungarna aldrig får någon vuxen dom kan knyta an till som stannar hos dom. Hemskt!
Lilla Benny är snart ett men han varken står eller kan krypa och den han har knutit an till är Deborah 12 år sen som är den som tar mest hand om honom.
Sen är det många av barnen som blivit mycket smalare fast dom får mer mat nu. Men dom har fri tillgång till vatten nu när pumpen fått ett vattenfilter så dom kan dricka det och inte behöver dom pumpa heller då det finns en kran.
Men dom två katter som är kvar är sjuka. Dom har kala sårfläckar runt halsen, måste vara någon form av ohyra. Vart dom andra katterna tagit vägen vet jag inte men en verkar i alla fall ha dött.. :-(

Men jag har det bra och den här gången längtar jag faktiskt inte hem ett dugg. Det känns så som hemma här. :-)

Puss och kram! Jag hoppas ni alla har det bra.

Så himla fin kväll

Jag hade en sån himla kul och fin kväll igår!
Jag hade avskeds och tidigt födelsedagskalas med några av dom bästa här hemma och sen gick vi på krogen.
Det var en sån där kväll när jag träffa en massa trevligt folk som överöste mig med komplimanger. Jag fick höra att jag var vacker, snygg, sjöng bra (sjöng karaoke och blev bla erbjuden att vara med i ett band XD), var modig och duktig och till och med att jag var en förebild. I vanliga fall blir jag illa till mods och är inte sådär jätteförtjust när folk jag inte känner så bra ger mig komplimanger, speciellt inte för mitt utseende (tycker det är ytligt), men igår var det mest bara kul! Berodde nog på alkoholen. ;)
Men tack alla mina älskade vänner för en fin kväll! Och tack också ni som sa snälla saker fast ni inte känner mig så bra. :)

Idag har jag umgåtts med Sanna och fixat lite sista saker och nu är i princip allt klart. Inatt vid fyra åker jag och Annika till Arlanda. Jag är så PEPP! :D

Packning, synundersökning, röstning, MR-dagarna och nyheter

Åhååå!
Om en ynka vecka är jag hos mina fina ungar! Helt galet vad jag längtar.
Vaknade med ett gott humör imorse.
Har börjat packa väskorna och den största väskan ska fyllas med kläder, handdukar, skor, leksaker mm till ungarna. Ska få en del kläder och grejer av folk som ska hämtas nu i veckan. Blir så pepp av att packa och att se dom halvpackade väskorna. Önska jag kunde packa klart dom NU! Att jag fick åka NU!

Svts valkompass

Idag var jag på synundersökning och mina ögon är fortfarande top notch! Alltid kul att höra. :) Det var en man utanför Specsavers i fredags som delade ut kuponger på gratis synundersökningar. Så varför inte tänkte jag. Jag kanske bara tror jag ser bra. Men nu har jag fått en noggrann undersökning som säger att jag gör det. :D

Var och röstade förra veckan. Jag åker ju till Ghana den 25é då det är EU-val så jag var och förtidsröstade. Det blev F!
Det stod mellan F!, V och MP. I riksdagsvalet i höst står det bara mellan F! och V. Jag håller med alla tre partierna i väldigt mycket och alla har sina för och nackdelar. Men i Eu-valet så var F! och MP dom som var närmast  och då blev det slutligen F!. I riksdagsvalet ryker MP för deras småborgerliga tendenser även om jag håller med dom om det allra mesta.
Har gjort två valkompass och här är resultatet. Skönt att se att SD är i botten. :)

Jag är sugen på att åka till Umeå i november och gå på Mänskliga rättighetsdagarna. Skulle vara så kul! Var på det i Stockholm för sex år sen och jag har alltid velat åka igen. Och nu när jag går Fair Trade utbildningen som ju handlar väldigt mycket om mänskliga rättigheter så har det suget blivit större. Så i år skulle jag då vilja ta mig till Umeå. Någon som vill följa med?

Aftonbladets valkompass

Annars så har jag börjat kolla jättemycket på nyheterna. Något som ni som känner mig nog förstår hur konstigt det är. Jag har sedan jag var liten alltid mått dåligt och blivit stressad av nyheterna och därför undvikit det, men har nu upptäckt att det är riktigt roligt. Pensionärsvarning?

Hej Svejs!

Jag är..

Jag är väl som dom flesta för när det är bra är dom bra sidorna mer framträdande och får dom dåliga att försvagas men när det är dåligt stärks dom dåliga sidorna och dom bra hamnar i skymundan.
Jag kan vara en otroligt lugn och stabil person men jag kan också vara en hemskt neurotisk och ostabil människa.
Men utifrån min och andras bild av mig så har jag kommit fram till att;

Jag är en genuint god person

Jag är snäll
Jag är omtänksam
Jag är över medel intelligent ;)
Jag är kärleksfull
Jag är öppen
Jag är nyfiken
Jag är faktiskt tålmodig
Jag är busig
Jag är glad
Jag är sexuell
Jag är oseriös
Jag är självdistanserad
Jag är medveten
Jag är omhändertagande
Jag är förstående
Jag är förståndig
Jag är ivrig
Jag är empatisk
Jag är intensiv
Jag är känslig men ibland ändå väldigt okänslig
Jag är djup
Jag är osäker
Jag är ostabil
Jag är konflikträdd
Jag är skadad
Jag är hämnad
Jag är orolig
Jag är trött
Jag är vilsen
Jag är ensam
Jag är tillbakadragen
Jag är förvirrad
Jag är ledsen
Jag är dömande
Jag är krävande
Jag är komplicerad
Jag är övertolkande
Jag är introvert
Jag är kräsen

Jag tycker om mig själv samtidigt som jag inte gör det. Mina dåliga sidor gör det ibland alldeles för svårt för mina bra sidor även om jag faktiskt tycker att dom bra är fler. Men ibland är dom dåliga starkare.

Vet inte vad jag vill komma med detta inlägg, eller om jag måste komma någonstans... Bara nattankar.
Nu sängen!

Jägarpolitiker upprör mig

Hallå!

Jag sitter och spelar Minecraft och kollar på valdebatt om jaktfrågor. Jisses vilka massa dumma människor. Varför gör jag så här mot mig själv?! Varför kollar jag på det? Jag blir ju bara så jäkla upprörd. :S Fy!

Nu ska jag strax fixa lunch och sedan dra iväg till barnmorskan för att tala om preventivmedel. :P Fun!

Igår var jag och vände ryggen åt Jimmie Åkesson. Det var fint! Så många fler fina människor än rasister. Men såg två jag kände igen i SDs lilla publik varav den ena är en fb-vän. Fast inte länge till!

Var på psykiatrin och träffa en träffa en doktor igår också. Men hon tyckte jag behövde träffa en specialist för min konstanta trötthet så det ska jag få göra när jag kommer hem från Ghana någon gång.
Nästa torsdag ska jag träffa psykologen och få utredningen och ett sjukskrivningspapper. Har i alla fall fått diagnoserna Posttraumatiskt stressyndrom, Ångesttillstånd och Sömnstörning.

Nio dagar kvar till Ghana. Måste bara stå ut med livet här nio dagar till. Sen hoppas jag att dom fem veckorna går lååååångsamt. :)

Återhämtnings dag

Efter fyra dagar i Stockholm hos min kusin Elin och hennes man Alieu och Fair trade kursen så är jag aningens trött och har därför en återhämtnings dag.
Jag har i alla fall haft det bra och det har gått fint på kursen.

Kom hem vid halv elva igår kväll till en kall och tom lägenhet. Inte jättekul men var skönt att få krypa ner i sängen trött som jag var och fortfarande är.
Men senare idag kommer Sammy och Stacy! :-D

Var en massa planering och förberedelser inför Ghana.
Om två veckor är jag där! Hos mina fina ungar!! Om tre veckor möter jag mina klasskompisar och tre fullspäckade veckor väntar. Ska bli så kul att få se allt. Sen åker dom hem den 21 juni och jag den 27 juni. Så jag har några dagar på slutet att sola, krama ungarna och besöka Abeikus skola.

Igår träffade jag förresten Malin (min volontär vän) i stan innan jag åkte hem. Såååå kul!

Nu lär jag ringa doktorn för att fixa malariamedicin och koleravaccin! Glömmer det hela tiden

Hej hej!

Viktighet och acceptans

Det är så mycket en ska lära sig att acceptera och leva med.

Och det är inte alltid det lättaste.

Jag har fått lov att acceptera att hur mycket jag än behövt min pappa så har han aldrig behövt mig. Jag var aldrig en av hans favoritbarn och han kommer aldrig se hur mycket jag behövt honom eller hur mycket jag försökt anpassa mig för att få ha en fungerande relation till honom.

Men det har aldrig funkat. Det slutar alltid med att han hittar något fel och hoppar på mig och att jag blir jättesårad och ledsen.

Att det inte funkar med honom och antagligen aldrig kommer göra det utan att skada mig är något jag tillsist varit tvungen att acceptera.

Jag har fått lov att acceptera att min mamma inte ser mig och att hon omedvetet och per automatik kommer välja bort mig och ibland köra över mig även fast hon älskar mig jättemycket. Hon ser inte och märker inte. Hon har aldrig stått upp för mig eller skyddat mig och hon kommer inte göra det heller. Jag kommer aldrig vara viktigast.

Jag har fått acceptera att min storasyster aldrig kommer vara den syster jag önskat mig. Hon kommer aldrig se eller förstå vilket helvette hon utsatte mig för. Hur illa hon gjort mig. Hon kommer antagligen inte ändra sitt sätt så jag måste acceptera att så länge jag inte kan stå upp för mig själv så är det inte bra att jag umgås med henne längre stunder.

Jag har fått acceptera att min storebror drar sig undan och inte alltid vill ha mig i sitt liv. Att det nog inte handlar om mig. Att jag saknar och längtar efter honom men måste vänta på att han vill och kan.

Jag har fått acceptera att hela min familj inte ser och gärna bara kör på med skyddslappar på. Att dom inte ser eller förstår mig.

Men vad är acceptera egentligen? Jag kan acceptera vissa saker ena dagen när jag mår bra och vara helt okej med det för att en annan jobbig dag känna mig helt förstörd för det. Det är så svårt att acceptera sånt som gör ont och går emot det en önskar och vill.

Det är extra svårt att acceptera sånt som ständigt upprepar sig och när en själv omedvetet lyckas sätta sig i liknande situationer gång på gång.

Allt jag egentligen vill och behöver är att ha en människa som stannar hos mig och håller min hand. Genom vått och torrt. Som inte lämnar mig. Och inte gör mig allt för illa.

Jag hade en som var min familj som alltid fanns där, som alltid älskade mig även om jag inte hade särskilt mycket att ge. Hens kärlek var ovillkorlig. Jag visste att hen inte alltid ställer upp eller är jättepålitlig men jag var viktig för hen och jag höll hårt i henom och hen i mig. Jag skulle gjort allt för henom.

Men när det verkligen gällde så var jag inte så viktig som jag trodde och jag blev sårad.

Jag HATAR att jag alltid är det patetiska offret som blir trampat på. Som inte är viktig nog.

Jag hatar den här rollen jag blivit tilldelad och jag vet inte hur jag ska bryta den.

Jag får acceptera att min familj inte kan vara det jag behöver. Men jag måste också sluta dras till människor som inte kommer låta mig vara viktig nog. Jag måste lära mig att stå upp för mig själv och inte sätta mig i såna situationer.

För det är svårt med många av mina vänner med. Och med karlar. Jag dras kanske till människor som sätter sig själva före andra. Före mig. Men sån är inte jag. Så då blir jag sårad och jag är SÅ trött på det.

Men hur ska jag göra? Jag vill inte fortsätta att hålla människor på en armlängdsavstånd heller. Då kommer ja aldrig hitta någon att bli viktig för.

Att aldrig komma ikapp

Att vilja så mycket och orka så lite.
Den där känslan av att jaga och kämpa och ändå bara hamna mer och mer efter i livet.
All den där tiden som "slösats bort" och som aldrig kommer tillbaka igen.
Paniken när jag tänker på det.
Hur jag förlorat min barndom och ungdom och hur mitt vuxenliv rinner genom fingrarna på mig och allt det där "normala" som jag längtar efter och vill ha är så långt långt borta.
Ständig kamp och ständig skuld.
Ständigt jagande och ständigt efter.

Men snart Ghana igen. En plats där jag inte ligger efter eller klarar mindre. En plats där jag slipper pressen och ångestattackerna.
Jag längtar verkligen dit som ni kanske förstår.
Fast jag kommer bara vara där lite drygt fyra veckor och bara en vecka med mina barn och jag känner mig redan lite stressad över den korta tiden.

Men det är ju korkat! Ska försöka njuta så mycket jag kan av tiden. Imorgon är det bara tre veckor kvar tills jag åker. :)