torsdag 29 augusti 2013

Sällskap

Heeey!

Whats up?

Jag är heeeelt ledig idag. Inga planer eller måsten. Väldigt trevligt måste jag säga.
Eller tja, jag har några små planer som typ tvätta håret och göra glass. Men det ska jag väl klara av. ;)

Jag har haft fullt upp på senaste tiden. Eller inte så fullt upp som fullt hus. Mimmi har bott här nu i några veckor tillfälligt, men nu är hon på Rhodos en vecka. Och då har min vän Erik varit här så jag är aldrig ensam om kvällarna längre. Och det är ju då jag oftast bloggar.
Fast det är väldigt mysigt och roligt så jag klagar absolut inte!

Annars har jag varit på katthemmet en del och på Grönklitts Djurexpo med Sammy (och två till tjejer) som representanter för katthemmet och Djurens vänner Borlänge.
Jag har sjungit med Mattias och vi planerar att spela in ett par låtar.
Har en hel del inplanerat denna sista månad innan jag åker men idag och fram till måndag har jag det väldigt lugnt.
Det är inte långt kvar nu tills 25e! :D

Nä har inte så mycket mer att skriva just nu. Sa nog ta och kolla lite på en minecraft video och sedan hoppa i ett bad tror jag. :)

Simma lugnt!

fredag 9 augusti 2013

Inatt dog jag



Jag drömde nog den skummaste dröm jag någonsin drömt inatt.
Jag var hemma hos min mamma och min storasyster var där.
Jag satt i soffan i tv-rummet , fast det såg annorlunda ut, och hon kom ut från det rum hon alltid har när hon är där och började härja sådär som hon ibland gör.
Hon kom med påhopp som jag ignorerade till en början men sen började hon säga elaka saker om mina katter.
Jag kände mig egentligen inte särskilt arg utan jag fick bara nog, så jag flög upp och smällde till henne hårt på höger sida över revbenen. Hon vart så paff så jag kunde knuffa in henne i rummet hon har, som egentligen är mammas, och låsa in henne med nyckeln som alltid sitter på utsidan för att inte dom andra katterna ska bryta sig in dit där hennes katt Tula, som inte kommer överens med andra katter, får vara.
Så jag låste in henne. Och stod sedan utanför och kunde på nått sätt se henne där inne sitta ihopkrupen mitt på golvet och gråta och skrika hysteriskt.
Jag tyckte lite synd om henne men kände ändå att det var rätt åt henne. Att det var på tiden som jag stod upp emot henne.
Jag gick därifån och mötte då mamma som var påväg in från trädgården. Jag berättade vad som hänt och att jag låst in min storasyster.
Mamma tackade mig för att jag berättat och gick för att "hantera" henne.

Jag gick upp på mitt rum och förstod att min storasyster skulle vara vansinnig när hon kom ut och låste därför in mig och letade efter något att försvara mig med.
Jag hittade en liten, lite halvvass träbit som jag höll hårt i min högra hand.

Plötsligt hörde jag henne komma farandes upp för trappen och hon kastade sig på dörren som gick upp med en gång. Jag stod lite bakom dörren mot garderoberna och hon hittade mig på en gång.
Det hela gick väldigt snabbt.
Hon började hugga mig i magen och armarna, som jag höll för magen för att skydda, men jag kände ingen smärta och jag var inte rädd. Jag kände mig bara full av adrenalin och en känsla av att nu händer det.
Det blev mörkt som om någon sakta skruvade på en dimmer och sedan vaknade jag.
Jag höll armarna skyddande över magen och underarmarna och buken var fyllda av en pirrande stickande känsla av adrenalin. Precis där hon hade huggit.
Den känslan var så stark. Något hade hänt med min kropp. Eller min kropp trodde det hade hänt nått där.
Ni vet den där känslan man får när man nästan kör i diket eller nästan ramlar av någonting. Så kändes det fast bara i underarmar och mage.
Men det ebbade ut ganska snabbt efter att jag vaknat och förstod att det var en dröm.
Jag var inte rädd, jag grät inte och kan inte direkt kalla det en mardröm.. Hade jag bara vänt mig om och blundat hade jag säkert somnat om, men det påverkade mig så pass mycket och jag kände att det här är viktigt. Jag ville vara säker på att jag inte skulle glömma.
Den där skumma känslan av att vara redo. Som om det här var något jag förberett mig på sen länge. Som jag alltid vetat en dag skulle hända.
Jag ville inte dö, men jag var beredd och accepterade mitt öde.

I mitt nyvakna chokade tillstånd så fick jag för mig att det här hade hänt på riktigt fast inte riktigt mig. Utan att det hade hänt mig i ett parallellt universum. Att Isabel i den världen nu hade dött. Och det var lite sorgligt men mest okej.

Jag somnade inte om efter det så nu idag efter ännu en låååång dag på katthemmet så är jag ganska så trött. Klockan var väl kanske runt 04:40 när jag vaknade.

Nu ska jag kolla på Minecraft videos och njuta av mina katter. :)

Puss!

onsdag 7 augusti 2013

Hej?



Hej!

Har inte mycket att säga. Just nu kretsar allt runt katter. Ville bara säga hej. Hej!