HSP-Högkänsligt sammanträffande..

Hej hopp igen!

I morse la två olika personer ut länkar till två olika artiklar om HSP.
Jag såg och läste båda artiklarna inom kanske en halvtimma.
HSP betyder Higly Sensitive Person eller Högkänslig på svenska.

"HSP är varken ett sjukdomstillstånd eller ett syndrom. Det är snarare ett personlighetsdrag. Men att hela tiden ta in många intryck och bearbeta dem kan ta mycket energi.
Därför kan du som högkänslig lätt känna dig överstimulerad och få lust att dra dig tillbaka."

"Att vara HSP, highly sensitive person eller högkänslig person, innebär till exempel att du lätt kan känna av andra människors känslor, blir extra starkt berörd av musik eller har svårt för stökiga miljöer och höga ljud. Du tar in fler intryck och bearbetar dem djupare."

"Högkänsliga har inget skyddande filter. Allt de upplever går rakt in"

"En högkänslig person har ett djup och en närvaro som andra kan sakna. Hon kan njuta till fullo av ensamhet, men kan även vara social. Studier visar att drygt en tredjedel av de högkänsliga är utåtriktade, men upplever kallprat som frustrerande. En HSP-person får ofta god kontakt med andra, men orkar inte umgås lika länge som andra."

"Dessutom gör högkänsligheten nytta om du har att göra med andra människor. Du har en god intuition och känsla för den andres behov."

"HSP-personer känner ofta oro och har en tendens att tänka för mycket. Det tar på krafterna att ha sinnena vidöppna hela tiden och alltid analysera allt."

Jag läste någon artikel om det för ganska länge sen på engelska tror jag. Jag tror också min terapeut och jag pratade om det någon gång när jag gick hos henne.
Jag känner igen mig i det mesta av det som skrivs om HSP och mycket av det är sånt som står i mina utredningar och som vi pratat om i en herrans massa år inom psykiatrin gällande mig.
Men det är alltid lika häftigt att läsa om sånt som passar in så bra.

Det är roligt det där med kallprat! För det är något som jag ofta klagar på och som jag ibland blivit sur på min stackars mamma för. :P Kallprat gör mig minst sagt frustrerad, framförallt när det är med mina nära.
20% av befolkningen ska tydligen vara HSP.

Jag brukar ofta säga att jag inte har något filter. Att allt går rakt in. Jag har också ofta fått höra att jag har bra känsla för andras behov.
Erik har sagt mer än en gång att jag är väldigt närvarande, något som jag själv inte tänkt på fören han sa det första gången. Däremot vet jag att jag är väldigt medveten om saker. Jag går inte lika mycket på automatik som andra människor. Jag har svårt att stänga av, skärma av och ignorera saker. På gott och ont!
När jag mådde som dåligast var jag extremt ljudkänslig och det var en stor anledning till att jag fick panik av dammsugare. Nu för tiden klarar jag dock ljud ganska bra. Men är jag stressad eller måste konsentrera mig behöver jag det tyst.
Jag har ju nu på senaste tiden upptäckt hur bra jag mår av att vara själv och därför valt att vara själv mycket mer. Jag älskar människor och jag har ett stort behov av djupa kontakter och att få uttrycka, ventilera och formulera allt det som snurrar i mitt huvud. Endera med andra människor eller genom att skriva, ibland här på bloggen.
Tröttheten är mitt stora problem. Kanske är en anledning att jag överstimulerats för mycket. Jag behöver mycket mer vilotid än dom flesta andra.

Men! Ännu ett sammanträffande?
Att två olika artiklar skrivna med över två års mellanrum läggs upp på Facebook nästan samtidigt av två personer helt oberoende av varandra....
Det är nästan så en kan bli religiös! ;)

Artiklarna:
http://mabra.com/kanslig-och-lattsarad-du-kan-vara-en-hsp/
http://www.expressen.se/halsoliv/ar-du-en-highly-sensitive-person/