Hur PTSD kan påverka mig

Jag lider av posttraumatisk stress syndrom, något som jag skrivit om förut.
Jag lider för det mesta inte så mycket av det men det går också mycket i vågor.

Framförallt är det i situationer som liknar dom tidigare traumatiska erfarenheterna som jag reagerar. Jag har gjort en ordentlig utredning och jag tar all hjälp som erbjuds för att bli bättre och något jag har lärt mig är att i situationer som liknar tidigare trauman (oftast i form av att jag blir övergiven, sviken, sårad, bortglömd, åsidosatt på ett sätt som är dåligt för mig mm) är att jag reagerar starkt, väldigt starkt. Men inte obefogat. Mina reaktioner påverkar alltså mest mig eftersom det är så fysiskt och psykiskt jobbigt att återuppleva alla gamla trauman så kroppsligt. Jag kan tänka och veta att det inte borde vara så här farligt men min kropp reagerar i "full panik-mode".
Det är förstås jobbigt för andra också att jag reagerar så starkt, men jag blir inte irrationell eller orättvis.
För även om jag inte hade PTSD så skulle jag reagera och bli arg eller ledsen i dom situationerna där jag blir orättvist eller illa behandlad.
Det skulle bara inte vara så nedslående, förödande och skadligt för mig som det blir nu.
Jag skulle nog till exempel ha lättare att bli arg och sedan gå vidare.
Nu är det som att jag sugs ner i ett stort svart hål där alla liknande trauman samlats och nu klibbar sig fast i mig.
Det är otroligt tungt och smärtsamt.
Jag skulle verkligen ge allt för att slippa. För att kunna klippa av allt det gamla och bli fri. Men jag vet inte vad mer jag kan göra än att prata och uttrycka och på så sätt förhoppningsvis kunna bearbeta någorlunda i alla fall.

Men jag blir inte helt förstörd utåt. Måste jag jobba eller har andra åtaganden eller så, så kan jag hålla ihop. Jag kommer fortfarande känna av det och bli väldigt trött men jag kan. Och det är jag tacksam för! Min ansvarskänsla övervinner det mesta och det gjorde den också även när jag upplevde traumat.