torsdag 6 januari 2011

Det är inte hur man har det, det är hur man tar det.

Eftersom jag booooorde plugga så sitter jag såklart och läser folks (Mest Sannas) gamla blogg inlägg och förundras över hur vissa delar skulle kunna varit skrivna igår och andra inte alls låter som den känslokalla person jag känner.. Hmm...
Jag är ganska frustrerad och vill att nått ska hända.
Jag försöker lära mig om omvårdnadens historia och kan jag inte göra det så kan jag väl skriva nått vettigt. I ställe hamnar jag framför bloggar, facebook, filmer, serier och så vidare... Skriver lite här emellanåt. Kanske kan skrivandet här var en början till nått vettigare. Har så mycket ambitioner men så lite ork att genomföra det. Får väl börja lite smått såhär på bloggen.
Annars har jag lyssnat lite på Kafkas "processen" på talbok med Henrik som lyssnar på den för andra gången. Rätt fint. Ska kanske ta och lyssna på hela. Det skulle säkert få igång min kreativa sida lite mera. Men jag blir ju så himla rastlös bara.
Pratade en snabbis med Ida-Stina nyss. Har pratat en hel del med henne dom senaste dagarna. Har upptäckt hur mycke jag saknar henne så när jag blir frisk ska jag fara dit så fort som möjligt bara hon kniper ihop och inte föder sin baby innan. För då kommer hon ha fullt upp med honom och inte ge mig den uppmärksamhet jag behöver/kräver. Fast jag längtar lite att träffa honom också. Fast allra helst vill jag ha hans mamma lite för mig själv först för det var ju så länge sen nu vi sågs.
Har förresten fått lunginflammation igen (WOHOO!!). Började känna av i kroppen dagen efter julafton och sen på onsdagen för en vecka sen gick jag till läkaren för då kändes det ruskigt likt hur det kändes sist och han konstaterade att jag fått lunginflammation i min vänstra lunga. Går nu på en dunderkur i antibiotika och har fått hostmedicin med morfin i så jag känner mig faktiskt ganska okej trots allt. Mycke beror nog på att jag föll tillbaka och vande mig vid det så snabbt den här gången. Så nu gäller det att ta det jävligt lugnt men ändå inte sitta hemma och dega ihop. Måste vara igång lite så jag mår bra psykiskt så jag inte behöver vara sjuk lika länge som sist då jag var under en väldig press, men samtidigt ta det lugnt fysiskt. En hårfin balansgång men jag tror jag har fått hajj på det.
Nu ska jag försöka ringa Sanna igen. Hon kan vara så omöjlig att få tag på ibland. O.o
Undrar varför. Hon gör ju ingenting nu för tiden.. Inte som en annan som faktiskt har Finsam, grupp terapi, bildterapi, skola, jobb (kanske inte jätte mkt jobbande men lite varje månad i alla fall!) och lunginflammation (bara den är ju som en heltidssysselsättning)! :P
Hej!