Klockan är åtta och det är snart dags att gå till Finsam.
Sitter framför datorn, äter frukost och försöker vakna till ordentligt. Vilket inte är så lätt då jag knappt sovit fem timmar och mina lungor känns otroligt tunga idag. Anledningen till att jag inte har sovit så mycket är att min fina Ida-Stina började få värkar igår och åkte in på förlossningen inatt. Fast nu har hon åkt hem och vilar lite innan ”the big show” .
Jag har terroriserat henne med en massa sms stackarn. Men jag vill ju veta vad som händer, annars kan jag inte slappna av. Fast fem minuter efter att jag fått veta vad som händer så blir jag orolig igen. Eller tja inte orolig direkt för det känns som om det kommer gå bra men mera exalterad, spänd, nervös och en hel massa annat.
Och Ida som skulle hålla sig tills jag varit där i helgen. Men hon sa att jag fick komma ändå även om hon fött barn men vi får se om hon orkar. 
Åh vad jag saknar Idisen! I år var det sex år sen vi träffades på DAU och det har gått i perioder hur mycket vi har setts och hörts av genom åren men det har varit okej för även när vi inte har setts på länge så kan vi prata på som om ingenting. Nä usch nu blir jag sentimental! Jag tror bebisar och bebisfödande har den effekten på mig.
Nä ska väl försöka börja göra mig i ordning lite.
Stay clean!
