Anpassning

Inatt när jag gick hem från krogen mötte jag en man som stod och intensivt tittade på mig vid Dala teatern. Jag skulle precis gå förbi ganska nära honom för att gena framför en lastbil som stod parkerad på framsidan när jag såg att han stod och runka.
Nope, tänkte jag och gjorde en helomvändning och gick runt bakom lastbilen istället.
Min första reaktion var förvåning. Jag hade inte förväntat mig det. Samtidigt tyckte jag att det var lite komiskt och skicka iväg ett sms till min kompis som jag varit med på krogen tidigare. Rätt äckligt tyckte jag att det var också men ändå inte så farligt.
Senare började jag tänka på att det egentligen är ganska konstigt hur normalt jag tyckte att det var. Visst jag blev förvånad men inte särskilt chockad. Det är absolut inte första gången en full okänd man visat kuken för mig och det kommer garanterat inte vara den sista. Det är lite sånt en får räkna med om en går ut på fredag och lördagskvällar. Eller?

Första gången en kille visade upp sin kuk IRL så var när jag var sjutton. Eller en av dom första gångerna, har för mig jag sett en eller två nå år tidigare när jag var ute med vänner i Rättvik. Men den här gången var jag själv och killen var min vän och han var full. Jag var på rymmen från ett destruktivt familjehem och han bjöd mig hem till honom. Jag åkte dit och han och några vänner hämtade mig på busshållplatsen och vi åkte till ett hus där det var fest. Det var en fredagskväll tror jag.
Jag fick sen sova på en tältsäng i hans mammas källare. Då i alla fall, innan han gick och la sig kom han ner drog fram sin kuk och ville jag skulle ta på den. Han försökte verkligen. Han ville också ta på mig.
Jag vart inte ett dugg arg eller förolämpad. Jag kände snarare mig lite smickrad för att han ville ha mig. Och en har ju lärt sig att det är så killar är. Det får en räkna med.
Men jag gjorde ingenting med honom. Trots att jag tidigt tidigt har eftersträvat mäns bekräftelse och kärlek och jag på många sätt lagt otroligt mycket kraft och energi på att anpassa mig till framförallt män så har jag aldrig gjort det sexuellt.
Varför vet jag inte. Men där är jag otroligt noga och kräsen. Jag har aldrig gjort något jag absolut inte velat göra och jag har heller aldrig sökt bekräftelse därifrån.
Jag har hellre velat att män ska tycka jag är rolig, smart, duktig och främst viktig.
Men, kukarna har alltid funnits där och jag började igår tänka på hur konstigt det är att jag inte tycker det är konstigare. Och att jag är okej med det. Att jag varit okej med det.
Har det inte varit män som ställer sig och pissar öppet lite varstans så har det varit män som visat upp sig i webcam eller på stan. Hur jäkla konstigt är det inte egentligen?!

Jag har aldrig ställt lika höga krav på män som på kvinnor. Kvinnor har jag alltid förväntat mig mer utav. Men ändå har jag värdesatt mäns sällskap, uppmärksamhet och bekräftelse högre än kvinnornas.
Jag tror aldrig jag har haft en nära relation till en man som inte har varit på hans villkor. Där jag fått anpassat mig efter dem och fått vara glad för det jag fått.
Varken min pappa, morfar, storebror, morbror, manliga vänner eller kärleksintressen har visat särskilt mycket intresse för mig som person, för vad jag tycker och vill eller mina intressen. Utan mina relationer till män har oftast gått ut på att jag intresserat mig för dem, min anpassningsförmåga, tillgänglighet och att jag absolut inte ställer krav tillbaka.
Kanske har jag haft otur med mina män? Kanske är det för att jag så lätt och snabbt anpassar mig och därför själv sätter mig i den sitsen?
Jag har i alla fall lagt så otroligt mycket hat och skuld på mig själv när relationerna inte funkat så bra. Hatat att jag behövt och velat ha mer tillbaka. Lagt skuld för att jag är så känslig och krävande.

Jag har alltid tyckt att jag varit väldigt förskonad från sexism. Men jag börjar inse att mycket är nog för att jag blivit expert på att anpassat mig efter männen och undvika att sätta mig i vissa sårbara situationer.
Med det menar jag att jag lärt mig hur jag ska vara, klä mig och utstråla för att män inte ska ta sig allt för många friheter. Jag har lärt mig att undvika "farliga situationer".
Ständigt denna anpassning.
Helt sjukt! Så ska det inte behöva vara för att slippa bli tafsad och trampad på.

Igår låtsades jag och min vän att vi var lesbiska för att slippa en efterhängsen man. Och det är inte första gången.
För att helt vara säker på att slippa män som stöter på en, visar sina kukar eller dylikt så bör en låsa in sig hemma. Vilket jag har börjat uppskatta och göra mer och mer. För hemma behöver jag inte anpassa mig efter någon!