Idag ringde jag till vårdcentralen för att jag har väntat på en kallelse för astmautredning i över en månad nu och fick då prata med en hemskt otrevlig kärring som inte alls verkade vilja prata med mig ännu mindre lyssna på hur besvärligt det är med min astma (eller vad i helvette det nu är som gör att jag inte kan andas som folk). Och tydligen så hade läkaren, som jag träffade i mitten på december, nyligen slutat och helt glömt/struntat i att skriva om mina andningsbesvär och fixat så jag skulle få en ordentlig utredning och hjälp. Så då ordnade världens absolut elakaste distriktssköterska så jag skulle få en telefontid med en ny läkare som, om jag hade tur, skulle kunna ordna med den där kallelsen jag gått och väntat på.
Och okej, jag har full förståelse för att saker kan försvinna eller glömmas bort men måste hon vara ett sådant jävla AS och dumförklara mig för att jag tyckte att det borde väl räcka med den läkare jag träffat. Hon sa att om det är så jobbig så får jag ringa och få en akuttid. Men det har jag redan vart på, i mitten på november, och då gav doktorn mig astma medicinen jag har nu och sa att jag så fort som möjligt skulle ringa min vårdcentra så dom kunde göra en ordentlig astmautredning och så att någon kunde visa mig ordentligt hur jag skulle ta min medicin. Så jag ringde och pratade men en otrevlig kärring (endera var det samma som idag eller så har Tiskensvårdcentral världens elakaste distriktssköterskor) som tyckte att det var väldigt fånigt att jag skulle behöva hjälp med att andas in och tid hade dom inte på väldigt länge. Nu var det sådan tur att jag redan hade en tid i början på december hos en läkare för min menssmärtor så då tyckte hon att en halvtimma räcker gott och väl till både astma och mensvärk så då hade jag en tid.. Och att den tiden sen vart ändrad utan att jag blev underrättad är en annan klagohistoria.. Hur som helst så gick jag till en doktor som faktiskt verkade totalt ointresserad av min astma. Mensvärken var tydligen mycket intressantare och det pratade han på en massa om och såg till att jag fick ta prover och en remiss till kvinnokliniken. Så där är jag mycket nöjd med hans hjälp men andningssvårigheterna fick jag påminna honom om så han lyssnade snabbt på mina lungor (och då menar jag snabbt! Mindre än en sekund på varje lunga och mkt längre ned än alla dom andra läkarna har lyssnat) och beställde några prover och sa att jag skulle få en kallelse.. Som jag sen inte fick. Och här är vi nu...
Puh! Undrar hur många av er som orkade läsa hela. Men det var väldigt jobbigt för jag tycker det är jobbigt som det är att ringa sådana där telefonsamtal och när man då ska behöva ringa flera gånger för att det slarvats och en kärring lös från helvettet svarar blir det väldigt väldigt jobbigt. Jag satt seriöst och storböla när jag pratade med henne för hon var bara så himla as kall, otålig och otrevlig. Hon hade absolut ingen förståelse för hur jobbigt det är att ha gått med det här i nästan ett halvår och hur hemskt handikappad jag blivit. Och så kläcker hon ur sig att jag skulle ringt tidigare om jag hade sådana besvär. Men jag ringde så fort jag förstod att det var mer än bara efterföljd av lunginflammationen och det gjorde jag som sagt i mitten av november. Hur lång tid ska man behöva vänta???
Nä nu får det vara slut på gnället för ikväll. Ska kanske försöka och få lite sömn.
