Det blir aldrig som man planerar. Man får liksom höfta sig fram genom livet här.
Nu är jag och Malin hemma i Senya Beraku igen.
I lördags morse gick vi ut på morgonsafari till fots.
Vi vandrade runt i ca två timmar och fick se massa olika hjortdjur, vildsvin och TRE elefanter!
Dom hade inte sett elefanter på nästan en vecka fick jag höra och just vi fick se först två som gick förbi varav en var en unge och sedan en som stod still som vi kunde gå ganska nära och fota.
Sen åkte vi på bilsafari på eftermiddagen och fick då se ännu fler hjortdjur och vildsvin men också massvis med apor!
Ja och en hel del häftiga fåglar.
Känner mig i alla fall nöjd. Var så vackert i parken.
Sen var det meningen att jag och Malin skulle ta en buss från Mole Park till Tamale klockan 04:00 på morgonen så vi kunde hinna med bussen till Accra som vi köpt biljetter till som gick 16:00.
Men pågrund av tjafs, krångel och sjukdom så fick vi ingen sömn och bestämde oss för att stanna en extra dag.
Men när vi sen vaknade på morgonen igår så kände vi att vi verkligen ville hem ändå och som tur var så lyckades vi få skjuts av en skolklass som släppte av oss utanför Tamale där vi tog en trotro och sedan en taxi, som först körde oss till fel station såklart ;) , till bussen och hann precis med den.
När vi sen satt där kändes det så skönt.
Vi skulle vara framme i Accra 06:00 men bussen körde så fort att vi var framme redan 03:00. Och vad tusan gör man då?
Ingen sömn, ingen mat och allt är stängt. Så vi satte oss i väntsalen och kände oss lagom griniga tills vi bestämde oss för att ta en taxi hem som vi delade med en annan kvinna som också skulle till Senya.
Så det behövde inte bli så fasligt dyrt.
Vi hade tänkt ta en trotro till en affär och handla lite grejer och hämta ut pengar men nu åkte vi hem istället.
Vid 04:30 var vi hemma och väckte stackars Diana för att få komma in.
Nu har vi ätit och sovit och ska strax gå till barnhemmet för att uppdatera oss om läget där.
Tack för mig!
