måndag 25 januari 2010

I don't wanna follow death and all his friends


Jag är väldigt inne på coldplay just nu. Har gillat dom ett tag nu men det har väl vart dom senaste två åren som jag verkligen har upptäckt hur underbara dom faktiskt är. Det finns inte en låt jag inte gillar. Jag lyssnar ofta på coldplay när jag är deppig eller på något sätt inte mår så bra. Deras musik är så mysig samtidigt kraftfull. Det är den härliga melodin med Chris Martins härliga röst tillsammans med mystiska och fina texter gör allt bara så jävla bra!
Och att dom verkar vara bra människor som bryr sig om världen och människorna gör ju mig bara ännu mera såld på dom.
När jag lyssnar på Coldplay är det som om alla mina mentala dörrar bara öppnas och får vädras utan att jag överöses av allt. Jag kan må dåligt utan att det blir allt för jobbigt. Det får vara okej känna vad det nu än är som jag känner. På samma sätt är det självklart när jag mår bra.
Coldplays musik påverkar mig. Den får mig att känna och det är väl det riktigt bra musik ska göra?
Och lyssnar man mycket på Coldplay så kan man inte låta bli att glida in lite på Oasis som är fullkomligt fantastiska dom med, så det har blivit en del av dom med.
Ja det var väl bara det.
Peace out!